Ny undersökning visar: Ljudbokslyssning starkt kopplad till välmående
En ny internationell undersökning från Storytel visar ett tydligt samband mellan bokkonsumtion och ett högre självskattat välmående. Rapporten, som kartlägger lyssningsvanor i fem länder, visar att svenskarna är unika i sina val av både lyssningsplatser och genrer. Dessutom visar undersökningen att ljudboken har blivit ett allt viktigare verktyg för föräldrar som vill minska barnens skärmtid.
Människor som läser eller lyssnar på böcker skattar sitt mående högre än de som inte läser eller lyssnar. Detta visar en ny undersökning som Trackit utfört på uppdrag av Storytel.
Undersökningen har genomförts i Sverige, Bulgarien, Polen, Finland och Norge, med 1000 respondenter i varje land. I alla fem länder märks ett tydligt samband mellan mående och konsumtion av litteratur.
Dessutom visar det sig att ju mer man lyssnar eller läser, desto högre skattar man generellt sitt mående. Särskilt tydligt är detta i Norge, där hela 93% av de deltagare som lyssnar på ljudböcker så ofta som varje dag eller vecka uppger att lyssnandet bidrar positivt till deras välmående.
Läs mer om jämförelsen mellan de olika länderna här i den bifogade rapporten (pdf).
Svenskarna ett aktivt folk
När det kommer till svenskarna så är det flera saker som sticker ut i undersökningen. Ett exempel är vad man ägnar sig åt samtidigt som man lyssnar på ljudböcker. Medan lyssnare i andra länder främst ägnar sig åt till exempel hushållssysslor eller avkoppling är svenskarna helst ute och promenerar. Totalt 48% av alla svarande uppger att de lyssnar på ljudböcker under promenader, men bland både äldre (65–79 år) och yngre (18–24 år) är den siffran ännu högre: 60% respektive 58%.
7% av svenskarna ägnar sig dock åt en mer stillasittande syssla medan de lyssnar, nämligen toalettbesök. Som en parentes kan nämnas att det är fler än i något av de andra länderna, även om norrmännen kommer nära med 6%. Var 14:e svensk tar alltså med sig ljudboken in på toaletten.
Feelgood funkar i Sverige
Något annat som tycks vara typiskt svenskt är feelgoodlitteratur. 28% av svenska lyssnare väljer genren, vilket med god marginal är den högsta siffran bland alla länder. True crime sticker också ut, men som en skandinavisk specialitet: genren uppskattas klart mer i Sverige (24%) och Finland (26%) än i de andra länderna.
Spänning är dock den vinnande ljudbokskategorin i hela fyra av de fem länder där undersökningen genomförts, däribland Sverige.
Egentid är värdefull
13% av de svenska ljudbokslyssnarna uppger “Jag behöver en stund för mig själv” som sin primära anledning till att lyssna på ljudböcker. Det kanske inte låter som så många, men siffran är högre än i något annat land i undersökningen, och av 14 valbara alternativ kvalar den in på topp 5. Svenskarna värdesätter egentid, och tillbringar den gärna med en god bok i öronen.
Ljudbok ett bra alternativ till skärm
Gemensamt för alla marknader är att föräldrar är bekymrade över barnens skärmtid. Nästan hälften av de svenska föräldrarna, 49%, uppger att de oroar sig över hur mycket tid barnen tillbringar med skärmar. Nästan lika många, 47%, ser ljudboken som ett bra alternativ till andra skärmaktiviteter.
Drygt hälften, 51%, av de svenska undersökningsdeltagarna som har hemmaboende barn svarar att de läser för sina barn regelbundet. Majoriteten, 57%, tycker att läsning eller lyssning har en lugnande inverkan på barnen och hela 65% menar att barnen blir smartare av att ta del av ljudböcker.
Om undersökningen The Story Report
Undersökningen är utförd av Trackit Insight, en Stockholmsbaserad oberoende undersöknings- och insiktsbyrå specialiserad på människodriven konsumentdata, på uppdrag av Storytel. Undersökningen utformades för att undersöka sambandet mellan konsumtion av berättelser, ljudboksvanor och välbefinnande på fem europeiska marknader. Data samlades in genom onlinepanelintervjuer i april 2026, med totalt 5 077 respondenter i Sverige, Norge, Finland, Polen och Bulgarien – 1 020 i Sverige. Respondenterna var i åldern 18–79 år och urvalen är representativa för varje nationell befolkning. Panelrekrytering och datainsamling utfördes av Norstat.