Emelie Persson slåss för rätten till sitt ursprung – släpper självbiografi om donatorskandalen

Emelie Persson hade en idyllisk uppväxt på landet utanför Falkenberg med mamma, pappa, storebror och en hel massa djur. I skolan fick hon lära sig om genetik och ögonfärg, och en frågeställning började växa inom henne: Vem är jag?
Hur kom det sig att hon hade bruna ögon när ingen av hennes föräldrar hade det? Och varför hade hon ett så mycket hetare temperament än den övriga familjen? 

Det överraskande svaret kom under ett gräl med föräldrarna. 

– Jag var trotsig som tonåring och ifrågasatte det mesta. Det ledde till ett bråk, och till slut kom det bara ut. Pappa berättade att jag inte var hans biologiska dotter. Jag blev jättearg, smällde i dörren och skrek: “Är jag ett jävla provrörsbarn?!”, berättar Emelie Persson.

Det var bara början. I sin självbiografi, skriven tillsammans med Marie-Anne Knutas, ger hon ett nytt perspektiv på en uppmärksammad vårdskandal som det skulle visa sig att hon var en del av.

Några år efter att Emelie Persson fått veta att hon var ett donatorbarn drabbades hon av en personlig kris. Det blev påtagligt att hon saknade en viktig pusselbit i sitt liv. Hon bestämde sig för att försöka hitta sin biologiska pappa, och kontaktade sjukhuset för att få ut de uppgifter hon som donatorbarn enligt lag har rätt till.

– Men det fanns inga uppgifter. Det fanns ingen journal. Det fanns ingenting. Jag drev vidare processen på egen hand, men jag fick avslag på avslag hos de instanser jag kontaktade. Till slut kom jag inte längre, säger Emelie Persson.

Samtidigt hade SVT:s Uppdrag Granskning fått upp ögonen för sjukhuset i Halmstad, och de kontaktade Emelie efter att ha hittat hennes ärende hos Justitieombudsmannen. Det blev startskottet för ett häpnadsväckande avslöjande som dominerade nyhetsmedierna hösten 2022.

En läkare vid sjukhuset i Halmstad hade hjälpt barnlängtande par att bli gravida, med spermier från män som inte donerat. Männen var alltså ofrivilliga donatorer – och fäder.
Så även Emelie Perssons biologiska pappa, Zdravko Paic, som hon hittade tack vare granskningen.

– Vi har en väldigt fin relation i dag, men jag önskar att jag hade fått svaren när jag sökte dem från början. Det hade gjort att vi hade haft mer tid med varandra, säger Emelie Persson.

Historien om skandalen har i media och i efterföljande rättsprocesser till större delen handlat om männen som blivit bestulna på sina spermier. Men Emelie Persson vill genom sin självbiografi Vem är jag? Flickan från donatorskandalen lyfta frågan om barnens rättigheter. 

– Jag känner att jag har hittat min saknade pusselbit i dag. Vägen hit har varit svår, men kanske har jag banat väg för andra. Jag hoppas att min berättelse ska kunna hjälpa fler som söker efter sitt ursprung, säger hon.

– Emelie lyfter ett viktigt perspektiv i den här uppmärksammade skandalen, nämligen barnens. Var kommer barnens rätt till sin egen historia in? I den här skildringen får vi följa hennes desperata kamp för att få svar på en grundläggande fråga som vi nog alla har ställt oss själva någon gång: “Vem är jag?”, säger Lisa Ragvals, Head of content development på Storytel.

Vem är jag? Flickan från donatorskandalen släpps på Storytel den 6 november.